PostNords miljömål är bland de tuffaste i branschen: Fram till 2020 ska koncernens koldioxidutsläpp minska med 40%, med basår 2009. Med Klimatfonden, som infördes 2009, öronmärker PostNord årligen medel för miljöinitiativ och för att öka takten i vårt miljöarbete.
Utrymmet motsvarar vad det skulle kosta att klimatkompensera för hela koncernens koldioxidutsläpp. Klimatkompensation innebär att frivilligt kompenserar för sina koldioxidutsläpp genom att betala för att lika mycket koldioxid sparas in någon annanstans. PostNord är inte emot konceptet men väljer att istället använda pengarna för att miljöanpassa den egna verksamheten.
För 2012 har 65 MSEK öronmärkts för investeringar. Några exempel på investeringar som beslutats eller genomförts är:
Återvinning av värme från maskiner
Varma sorteringsmaskiner bidrog till dammig och för varm arbetsmiljö på brevterminalen i Umeå i Sverige. Genom en åtgärd sugs nu luften in i det värmeväxlarsystem som värmer lokalerna vilket lett till bättre arbetsmiljö och sparad energi.
Fler elfordon
PostNords elfordonsflotta är med cirka över 3 000 elfordon en av de största bland Europas postoperatörer. Satsningen på elfordon har bidragit till lägre driftskostnader och mindre buller samt ökat den fossilfria postutdelningen vilket användningen av ”grön el” bidragit till. Med medel från bland annat Klimatfonden utökades antalet elfordon i Danmark.
Samarbete för hållbara transporter
Under två år deltar PostNord i testerna av BioDME, ett nytt drivmedel med mycket låg klimatpåverkan. Att delta i testerna, som leds av Volvo Lastvagnar med stöd från EU och Energimyndigheten i Sverige, är både ett sätt för oss att bidra till utvecklingen av hållbara bränslen och att utvärdera alternativa drivmedel för den egna fordonsflottan.
Energieffektivisering på tryckeri
I Informationslogistiks verksamhet i Polen har flera åtgärder för energieffektivisering startats under slutet av 2010 med stöd från Klimatfonden. Maskinerna i tryckeriet i Laskowice alstrade värme som numera tas tillvara och ersätter den tidigare oljebaserade uppvärmningen av anläggningen. Oljeuppvärmningen är i fortsättningen endast ett backupsystem. Vidare har belysning bytts ut och åtgärder vidtagits för att minska maskinernas elförbrukning.
Tätningar av portar
På terminalen i Voss i Norge har tätningar monterats vid lastportarna. Åtgärderna har lett till en stabil inomhustemperatur med lägre energiförbrukning som följd.
Energieffektiviseringar på paketterminal
Köpenhamns paketterminal i Brøndby har arbetat med miljöeffektivisering under lång tid för att bli en ”grön terminal”. Med hjälp av Klimatfonden har belysningen bytts ut i produktionen mot armaturer med längre livstid, rörelsevakter och dagsljusreglage. Energiförbrukningen minskades därmed med 60%. Besparingen beräknas uppgå till 1 MDKK årligen och investeringskostnaden förväntas vara återbetald på så kort tid som 17 månader.
Energisnålare belysning på brevterminal
På Göteborgs brevterminal och brevbärarkontor i Sverige genomfördes liknande miljöeffektivisering som i Köpenhamn. Energisnålare lampor ska spara cirka 585 000 kilowattimmar per år och ungefär samma summa i kronor. Investeringen i den nya belysningsarmaturen beräknas vara återbetald inom drygt tre år för terminalen och inom mindre än ett år för brevbärarkontoren.