Frimärken

Engelsmannen Rowland Hill brukar få äran för att ha uppfunnit enhetsportot, som infördes 1840 och banade väg för bruket av frimärken.

Det tidigare sättet att ta betalt för brevets befordran, beräknat på hur långt det skulle och/eller dess vikt var snårigt och svårbegripligt. Nu beslutades att samma porto skulle gälla för all befordran inom landet, och därmed kunde man också börja sälja frimärken, som bevis för att brevet var betalt.

Enhetsporto i Danmark 1851

I Danmark infördes enhetsportot och frimärken 1851. Portot för ett brev av max ett lods vikt var 6 Riksbanksskilling(Rbs), men om det frankerades med ett frimärke betalade man 4 Rbs. Information om det nya systemet publicerades i en av Köpenhamns tidningar. Instruktioner för hur man använder frimärken trycktes också upp och fanns att köpa på de större postkontoren. Frimärket skulle fästas i det övre högra hörnet av adressfältet. Placerades det någon annan stans på brevet ansågs det ofrankerat, och man fick betala en gång till för det.

"Medelporto" i Sverige 1855

Den svenska poststyrelsen diskuterade idén ännu några år, men efter ihärdigt motionerande från olika håll införde riksdagen ett ”medelporto” om 4 skilling år 1855. Samma år började man sälja frimärken, tecknade, graverade och tryckta av en greve Pehr Ambjörn Sparre. Märkena var av senaste snitt, perforerade så man slapp klippa isär dem, och fanns i fem färger.

Efter en lite trög start blev frimärkena snabbt populära. Ingen kan säga säkert hur snart man började samla frimärken, men det som började som ett roligt tidsfördriv främst för kvinnor och barn utvecklades snart till filateli, med mycket pengar inblandade. Idag betalas rariteter med miljontals kronor av samlare. 

Senast uppdaterad: 2016-12-15 14:59