En avgörande utredning

Nu i veckan ska Postlagsutredaren Kristina Jonäng presentera sitt första delbetänkande. I det här skedet har hon tittat på två frågor, övernattbefordran och pristaket.

De här två frågorna är väldigt viktiga för möjligheten att kunna utföra den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige även framöver.

Sedan all time high för antalet skickade brev uppnåddes 2001 har brevvolymerna minskat över hela västvärlden. Allra störst har minskningen varit i vårt grannland Danmark, där omkring 80 % av alla brev har försvunnit, framförallt till förmån för digitala kommunikationsvägar. I Sverige har inte minskningen varit fullt lika dramatisk, men utvecklingen pekar mot att Sverige kommer att gå samma väg. I diagrammet nedan framgår utvecklingen i olika länder från millennieskiftet.

Volymminskningar brev från millenieskiftet

Den här trenden är problematisk därför att PostNords kostnader i stor utsträckning är fasta. Våra brevbärare måste köra samma rutter, alla arbetsdagar i veckan och oavsett om det är fem brev eller endast ett brev som delas ut till per hushåll. Ungefär 90 % av brevverksamhetens kostnader är fasta. När då volymerna faller, är det allt färre brev som måste betala de fasta kostnaderna, och till slut går inte intäkter och kostnader ihop.

Prisreglering hinder

På en normal marknad skulle ett företag höja sina priser för att kompensera för ökade kostnader, och ibland får vi frågan varför inte PostNord gör detta. Svaret ligger i att vi inte får. Enligt Postförordningen får nämligen inte portot för 1:a-klassbrev under 500 g höjas med mer än konsumentprisindex, ett index som knappt har rört på sig de senaste fyra åren, trots att exempelvis PostNords lönekostnader har stigit. Samtidigt kräver EU att PostNords priser ska vara kostnadsrelaterade, något som idag inte är möjligt. Det nuvarande pristaket gör alltså att PostNord inte kan uppfylla EU:s krav.

Otidsenlig övernattbefordran

Den andra frågan som utredare Jonäng ska presentera i nästa vecka gäller övernattbefordran. Idag har PostNord ett krav på sig att 85 % av alla 1:a-klassbrev ska delas ut senast nästföljande arbetsdag, en nivå som PostNord med marginal har klarat alla år. Men det är ett krav som kostar, både i miljö och i pengar. När kravet fastslogs, var det i en tid långt innan internet, SMS och mobiler hade slagit igenom, och många i samhället hade inga alternativ till konventionell post för kommunikation. Trots att dagens kommunikationsvanor ser helt annorlunda ut, finns kravet fortfarande kvar.

Stora koldioxidutsläpp

Ungefär 5 % av alla brev transporteras med flyg, men de står för mer än 30 % av hela brevverksamhetens koldioxidutsläpp. Dessutom kostar flygtransporterna hundratals miljoner kronor per år. Om det här kravet lindras innebär det att långväga brev, exempelvis från Malmö till Kiruna, kan transporteras miljövänligt på järnväg, och delas ut efter två arbetsdagar, istället för en. Regionala brev, exempelvis kallelser till tandläkarbesök och liknande, kommer att delas ut som vanligt, över natt.

Viktiga förslag på nu i veckan

Regeringens postutredning är möjligtvis inte den mest omtalade, men dess första delbetänkande kommer i stor utsträckning att påverka förutsättningarna för hur den samhällsomfattande posttjänsten kan se ut i framtiden. Det finns därför stor anledning för många att läsa förslagen med stort intresse när de kommer, senare i veckan.

Senast uppdaterad: 2016-04-28 10:34