Ett ologiskt pristak

Det nuvarande pristaket på porto är ologiskt och otidsenligt. Att utredare Kristina Jonäng har föreslagit att pristaket kombineras med en volymfaktor som tar hänsyn till de fallande brevvolymerna är förvisso bättre än dagens konstruktion, men det enklaste och bästa vore att helt slopa taket.

I veckan som gick hölls en hearing i riksdagen, arrangerad av Teres Lindberg (s) och Anders Åkesson (c), om den svenska postmarknaden. Inbjudna att prata var postlagsutredaren Kristina Jonäng, Sten Selander, chef för Post- och Telestyrelsens postavdelning, Schenkers chefjurist Kristin Hedlund och PostNords kommunikationsdirektör Per Mossberg.

Utredare Kristina Jonäng, enhetschef Sten Selander, chefjurist Kristin Hedlund, kommunikationsdirektör Per Mossberg och seniorkonsult Mattias Johansson på riksdagens hearing om postfrågor.

 I utredare Kristina Jonängs första betänkande avhandlas framförallt två frågor, behovet av övernattbefordran av postförsändelser samt pristaket på enstaka postförsändelser.

Pristaket otidsenligt

Det nuvarande pristaket infördes 1997 för att säkra möjligheten för prisvärd kommunikation för de som saknade andra kommunikationsmöjligheter, än just brev. Vid den tidpunkten hade ungefär 10 % av medborgarna i Sverige tillgång till Internet och endast 28 % hade tillgång till mobiltelefoni och SMS. Idag ser siffrorna som bekant helt annorlunda ut och väldigt få, om någon, saknar alternativ till postal kommunikation, utan väldigt mycket av vår kommunikation har gått över till digitala alternativ, inte minst all tidskritisk information. Det gör att det ursprungliga syftet med pristaket i det närmaste har försvunnit, och i postutredningens betänkande argumenteras följaktligen för att pristaket ska behållas för att i första hand undvika korssubventionering [Sid 201 ff].

Påstås hindra marknadsmissbruk

Korssubventionering sker när en dominerande aktör utnyttjar sin dominans på ett marknadssegment för att underprissätta på en annan mer konkurrensutsatt del av marknaden, oftast i syfte att eliminera konkurrenter. Översatt till marknaden för post- och pakettjänster påstås pristaket hindra PostNord från att sätta ett för högt pris på brevförmedling där PostNord är en dominerande aktör, för att göra det möjligt att subventionera tjänster i segment där konkurrensen är starkare.

Relevanta invändningar

Det finns ett antal relevanta invändningar mot det här resonemanget.

Det finns idag en generell konkurrensrätt som gör det möjligt att beivra marknadsmissbruk. Med stöd av denna lagstiftning kan Konkurrensverket idag granska marknadsaktörers agerande, oavsett på vilken marknad de verkar. Exempelvis utförde Konkurrensverket 2011 en så kallad gryningsräd mot PostNord för att undersöka om företagets prissättning utestängde andra konkurrenter från brevmarknaden. PostNord friades från alla misstankar [pdf].

Generella konkurrensregler bättre

Det finns dock andra företag som har tvingats att betala konkurrensskadeavgift efter motsvarande marknadsmissbruk, exempelvis SJ AB [pdf]. Rent teoretiskt sätt skulle man kunna hävda att det borde finnas ett pristak mellan destinationer där SJ saknar effektiv konkurrens för att förhindra bolaget från att ta ut för höga priser där, och använda intäkterna för att underprissätta resmål där de idag har konkurrens. Men en sådan tanke vore väldigt främmande för de flesta i Sverige, och det av väldigt goda skäl. Vi har en generell lagstiftning för att främja konkurrens som fungerar väldigt väl. Men varför ska då inte samma princip gälla för den samhällsomfattande posttjänsten? Det är faktiskt väldigt ologiskt att det finns en särskild reglering för prissättning på en enda, och dessutom krympande, marknad, och en generell konkurrenslagstiftning för alla andra marknader i det svenska samhället.

Tjänsten ska vara kostnadsrelaterad

Dessutom finns det bindande EU-krav på att den samhällsomfattande posttjänsten ska vara kostnadsrelaterad. Tack vare effektiviseringar som PostNord har gjort är brevverksamheten i Sverige fortfarande lönsam trots fallande brevvolymer sedan en lång tid tillbaka. Men det är förmodligen bara en tidsfråga innan volymerna har fallit så pass mycket att verksamheten går med förlust. Om inte PostNord då har möjligheten att höja portot, är inte verksamheten längre kostnadsrelaterad och Sverige riskerar då de facto att bryta mot EU:s postdirektiv.

Utvecklingen i Danmark

Under hearingen i riksdagen kom en publikfråga som berörde PostNords höjning av portot i Danmark, och om inte den höjningen låg bakom det kraftiga volymtappet av brev där. I nedanstående diagram i blå kurva och vänster y-axel framkommer hur volymerna av förstaklassbrev i Danmark har fallit kraftigt i tid. Röd kurva och höger y-axel visar portoutvecklingen i Danmark under samma tid, och det finns inget som tyder på att det är höjt porto som ligger bakom de fallande brevvolymerna.

Trots att PostNord har ansvaret för den samhällsomfattande posttjänsten i både Sverige och i Danmark är det två helt olika postmarknader. I Danmark har redan skiftet ägt rum, där normalbrevet idag är en ekonomitjänst som levereras efter några dagar, och det övernattbefordrade brevet har blivit en expresstjänst som också prissätts därefter.

Vi är inte där idag i Sverige, och skulle PostNord höja portot kraftigt, skulle detta snabbt påskynda utvecklingen till att bli som i Danmark, och det vore förödande för PostNords ekonomiska förutsättningar. Det ligger således inte i PostNords intresse med kraftiga portohöjningar i Sverige.

Senast uppdaterad: 2017-02-13 13:31