Ömsom vin, ömsom vatten

Regeringens utredare Kristina Jonäng föreslår i sitt delbetänkande att kravet på övernattbefordran slopas vilket är bra, men samtidigt föreslår hon tyvärr att pristaket bibehålls.

PostNord har välkomnat utredningen [pdf] och att den tittar på hur postregleringen ska kunna anpassas till kundernas förändrade efterfrågan så att vi också fortsättningsvis ska kunna erbjuda en god postservice i hela landet. Eftersom samhället förändras i snabb takt är det därför viktigt att det även finns en modern och uppdaterad postlagsreglering.

Den svenska postlagen innebär att minst 85 % alla insamlade förstaklassbrev ska ha nått adressaten senast dagen därpå. Denna så kallade övernattbefordran kräver flygtransporter, vilket både medför höga kostnader och påverkar miljön mer negativt än till exempel tågtransporter.

Övernattbefordran ger utsläpp av koldioxid

Idag flygtransporteras ungefär 5 % av alla brev, men de står för 30 % av hela brevverksamhetens koldioxidutsläpp. Regeringens utredare Kristina Jonäng har nu kommit fram till att kravet på övernattbefordran inte motsvarar behoven i dagens digitaliserade samhälle och därför bör ändras. Det här kravet formulerades i en tid och i ett samhälle som såg helt annorlunda ut än idag. Alla som vill kan idag få tillgång till internet och kan skicka tidskritisk information den vägen, och därför finns inte samma behov på leverans av brev över natt.

Steg i rätt riktning

Det här är ett välkommet steg i rätt riktning. Vi behöver en ny lag som är bättre anpassad till de förändrade marknadsförutsättningarna. För PostNord innebär det nya möjligheter till ruttoptimering, högre fyllnadsgrad i bilarna och minskade kostnader.  Men framförallt innebär att vi kommer att kunna flytta väldigt mycket brev från flyg till miljövänliga tågtransporter.

Fortsatt övernatt för merparten

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att inom varje region kommer fortfarande post att förmedlas över natt. Det innebär att merparten av alla försändelser fortfarande kommer att komma fram dagen efter, även med den här förändringen.

Olyckligt pristak

Utredaren har även tittat på den reglering som i dag begränsar PostNords möjligheter att höja priset för enstaka övernattbefordrade frimärkta brev.
Idag kan PostNord inte höja avgiften mer än vad som motsvarar konsumentprisindex. Det är ett problem eftersom det nästan råder deflation. PostNord kan alltså inte höja priserna, trots att kostnaderna ökar. Samtidigt gör de minskande brevvolymerna att kostnaden per skickad försändelse ökar kraftigt.

Pristaket infördes 1997 för att garantera ett skydd för de postkunder som inte då hade något alternativ till post för enstaka försändelser. Nu finns det fullgoda digitala alternativ. Dessutom kan inte PostNord kunna höja priserna i någon större omfattning eftersom det skulle driva på övergången till digital kommunikation och det vore därför detsamma som att skjuta sig själv i foten.

Regeringens utredare vill behålla pristaket vilket PostNord beklagar. I och för sig öppnar man för att ta hänsyn till PostNords volymutveckling vilket är bra, men kopplingen till konsumentprisindex (KPI) är olycklig eftersom det inte speglar kostnadsutvecklingen för landets postoperatörer.

Post- och Telestyrelsen ska enligt förslaget övervaka volymutvecklingen av brev och baserat på denna utveckling justera pristaket vart tredje år. Det är oroande eftersom väldigt mycket kan hända under den här tiden. Exempelvis har brevvolymerna i Danmark rasat väldigt snabbt, och i de här sammanhangen är tre år är en väldigt lång tid.

Ömsom vin, ömsom vatten

Sammantaget innehåller alltså betänkandet ömsom vin, ömsom vatten och här på PostNords huvudkontor i Solna är det många som tackar för att utredningen har gett oss intressant helgläsning.

Senast uppdaterad: 2016-04-28 10:34