Postutredningens slutbetänkande

Igår presenterade regeringens utredare Kristina Jonäng sitt slutbetänkande om hur postlagstiftningen ska kunna anpassas till ett digitalt samhälle.

Ett av förslagen som har fått en del reaktioner – bland annat från organisationen Svensk Handel – rör frågan om femdagarsutdelning.

Enligt nu gällande EU-direktiv finns det ett krav på den samhällsomfattande posttjänsten (SOT) att utdelning ska göras varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan. Undantag kan göras om det finns särskilda omständigheter eller geografiska förutsättningar. I slutet av 90-talet var det ungefär 1 600 hushåll i Sverige som hade undantag från femdagarsregeln. I år är den här siffran nere på 974 hushåll. En del av de här hushållen har frivilligt valt att få brev utdelade färre antal dagar i veckan, i utbyte mot att få breven levererade närmare hemmet.

Tydligare rättslig grund för undantag

Det som utredningen föreslår är att den rättsliga grunden för hur de här undantagen bestäms ska göras tydligare genom att Post- och Telestyrelsen ska kunna utfärda så kallade föreskrifter som är bindande för den som tillhandahåller den samhällsomfattande posttjänsten, dvs. PostNord. Utredningen skriver vidare att det handlar om ” förtydligande av redan gällande praxis”. Inte heller från PostNords sida finns det en strävan att frångå femdagarsutdelning. Vi bedömer att utdelning fem dagar i veckan är speciellt viktig på landsbygden eftersom våra lantbrevbärare även förmedlar paket, vilket blir än viktigare med tanke på den växande e-handeln.

Det finns inga planer, varken från utredningen eller från oss att frångå den generella principen om femdagarsutdelning. Tvärtom, svenska e-handlare kan även framöver lita på att PostNord levererar alla arbetsdagar i veckan, i Sveriges alla delar.

Moms på paket

Vad som också är värt att nämna är frågan om moms på paketbefordran. Genom en EU-dom är den samhällsomfattande posttjänsten sedan den 1 april i år momsbefriad.  För företag är frågan mindre viktig eftersom ingående moms för dem i normalfallet är avdragsgill. Men för konsumenter blir PostNords tjänst något billigare jämfört med konkurrenter vars tjänster är momsbelagda.

Eftersom PostNord samtidigt i motsvarande mån förlorar möjligheten att dra av för ingående moms ökar även våra kostnader. Detta gör att sänkningen av portot inte motsvarar hela momssänkningen.

Så här formulerar PTS det:

”Konsumenter slipper alltså att betala moms om de köper paketdistributionen av PostNord, men måste betala moms om de köper motsvarande tjänst från någon av konkurrenterna. Detta leder oundvikligen till förändrade konkurrens­förhållanden på paketmarknaden. Den negativa marknadseffekten lindras dock av att PostNord också får högre kostnader på grund av minskad avdragsrätt för (ingående) moms, vilket innebär att det reella utrymmet för prissänkningen mot konsumenten inte blir hela momssatsen (25 procent) utan i stället ca 10 procent. Vidare är det så att den av moms-asymmetrin berörda delmarknaden för paket skickade av konsumenter endast står för c:a 1 procent av paketmarknaden. Därmed blir de ekonomiska konsekvenserna för PostNords konkurrenter ändå tämligen begränsande.”

Paketbefordran kan undantas

Utredare Kristina Jonäng påpekar att det finns möjlighet att göra en inskränkning i den samhällsomfattande posttjänsten så att paketbefordran inte omfattas. Därigenom skulle den här konkurrenssnedvridningen försvinna. Det innebär givetvis inte att utredaren föreslår att PostNord ska sluta dela ut paket i någon del av landet, och PostNord planerar inte heller någon sådan begränsning.  

Begränsad nytta

PostNord hade gärna sett att Sverige hade sluppit EU-domen om moms, och vi tror att konkurrensen på paketsidan skulle gynnas något om paketbefordran skulle komma att undantas från SOT. Men med tanke på att det – som PTS påpekar – endast är ca 1 % av paketmarknaden som påverkas, har vi svårt att se att den här förändringen skulle göra någon nämnvärd nytta.

Senast uppdaterad: 2016-09-03 21:24