Reflektion över ett omodernt pristak

När det affärsdrivande verket Postverket bolagiserades 1994 och blev Posten AB ingicks ett avtal mellan det då nystartade bolaget och staten som skulle förhindra kraftiga portohöjningar. Det här avtalet ersattes 1997 av den reglering som ännu idag gäller, som säger att portot för försändelser upp till 500 gram maximalt får höjas motsvarande förändringen i konsumentprisindex (KPI).

Syftet med införandet av pristaket var behovet av att skydda postkunderna från alltför höga portokostnader. Därför föreslogs att EU-direktivets krav på rimliga priser skulle kompletteras med en bestämmelse i postlagen att regeringen bemyndigas föreskriva att priser för tjänster som ingår i postverksamhet inte skulle få överstiga vissa nivåer. Detta utmynnade i en bestämmelse i postförordningen om pristak för portot för enstaka övernattbefordrade brevförsändelser.

Förr saknades alternativ till post

Det ansågs motiverat med ett pristak eftersom många medborgare och småföretag vid denna tid saknade alternativ till traditionell postgång för sin kommunikation då endast en försvinnande liten andel av befolkningen hade tillgång till internet, något som framkommer i diagrammet nedan (klicka för större bild). 

Med Internets och mobiltelefonins framväxt har kommunikationsmöjligheterna förändrats i grunden och argumentet att konsumenter saknar andra alternativ än post begravdes effektivt av utredningen En postmarknad i förändring som kom redan 2005. I den utredningen föreslogs att pristaket skulle avskaffas, något som dock ännu ej har skett.

Portot hänger inte med

PostNords största utgift är lönekostnader, något som enkelt kan mätas i Arbetskostnadsindex (AKI). Sedan år 2000 har AKI ökat med ca 53 %, men eftersom pristaket på portot är kopplat till KPI har PostNord endast kunnat höja portot med 20 % under samma period. En stor del av PostNords kostnader är dessutom fasta; Marginalkostnaden för att ett brevbärare ska dela ut ett extra brev är försvinnande liten.

Kostnaderna stiger kraftigt

När brevvolymerna faller ökar alltså kostnaderna utslaget per försändelse kraftigt och har sedan millennieskiftet ökat med 212 %. Samtidigt har portot endast kunnat höjas med 20 %. Se diagram nedan (klicka för större bild).

Alla som vill ha tillgång till internet kan i praktiken få det. Det ursprungliga skälet för ett pristak har sedan länge spelat ut sin roll eftersom PostNord idag har konkurrens av e-post, SMS, Facebook, Twitter, Snapchat etc.

Ett avskaffat pristak leder ej till kraftiga höjningar

Skulle pristaket avskaffas skulle PostNord ändå inte kunna höja portot kraftigt eftersom en sådan höjning skulle driva på digitaliseringen och därmed påskynda volymfallet, något som direkt skulle påverka PostNords intäkter. Att kraftigt höja portot vore därmed inte i PostNords intresse.

Men även om PostNord mot bättre vetande kraftigt skulle höja portot skulle det ändå bara få ytterst begränsad effekt på hushållens ekonomi. Ett normalhushåll lägger enligt utredningen Som ett brev på posten endast omkring 150-200 kronor per porto och år. Just den här utredningen bereds nu på näringsdepartementet. Ett av förslagen i den är tyvärr ett fortsatt pristak, om än något modifierat.

 Ett motsvarande pristak finns inte på någon annan marknad i Sverige. I en tid när Posten hade monopol och medborgarna bara kunde kommunicera med penna och papper var det kanske motiverat med ett pristak. Lyckligtvis lever vi idag i ett helt annat samhälle. I det här samhället är pristaket sedan länge överspelat.

Senast uppdaterad: 2016-11-04 08:51