<_Bind_pageid />

Strukturella marknadsförändringar skapar nya förutsättningar

Kommunikationsmarknaden undergår en strukturomvandling mot ökad digitalisering, med kraftiga volymfall för brev. Logistikmarknaden präglas av tillväxt och låg konsolideringsgrad. Marknadsutvecklingen innebär förändrade och nya affärsmöjligheter.

Marknadsstruktur och -utveckling

Kommunikationsmarknaden

Storlek

Den totala marknaden för kommunikationstjänster i Sverige och Danmark, där koncernen bedriver huvuddelen av denna verksamhet, bedöms omsätta omkring 290 Mdr SEK årligen. Av denna marknad är det fysisk och elektronisk distribution, reklam (ODR, ADR) och print services som har störst relevans för verksamheten. Dessa områden bedöms sammanlagt omsätta cirka 120 Mdr SEK.

Vad gäller brevverksamheten har PostNord en ledande ställning i Sverige och Danmark. Genom Strålfors är PostNord även en ledande aktör när det gäller informationslogistiktjänster samt den ledande aktören inom print services i Norden.

Marknadsutveckling

Kommunikationsmarknaden karaktäriseras av hård konkurrens. Digitala alternativ utgör substitut till fysiska försändelser och representerar den största enskilda konkurrensfaktorn för brevverksamheten. De flesta postverksamheter är utsatta för samma typ av konkurrens från digitala alternativ, vilket återspeglas i minskande brevvolymer världen över. Den internationella branschföreningen International Post Corporation (IPC) har gjort bedömningen att de samlade brevvolymerna i världen kommer att minska med 43% mellan 2009 och 2020.

Brevvolymminskningen har varit kraftig i Danmark under senare år, vilket är en återspegling av långtgående och samordnade initiativ inom offentlig sektor och bland finansiella tjänsteföretag, för att etablera digitala infrastrukturer och nya e-tjänster för kommunikation med medborgare och kunder. Därtill har den danska ekonomin utvecklats betydligt sämre än den svenska under de senaste åren vilket påverkat volymerna negativt.

Även i Sverige har volymerna minskat avsevärt under de senaste åren. På den svenska marknaden har ännu inte etablerats den typ av samordnade digitaliseringsstrategier som driver substitutionen i Danmark. Efterfrågan på brevet som stark kommunikationskanal har hittills varit mer robust i Sverige än i Danmark.

Brevvolymerna väntas fortsätta minska kraftigt i både Sverige och Danmark under kommande år för att så småningom stabiliseras på en ny och mer uthållig normalnivå. För 2012 gör PostNord bedömningen att brevvolymerna i Sverige kan komma att minska med omkring 5% samt minska i samma utsträckning som 2011 i Danmark, det vill säga omkring 12%.

Brevvolymutveckling PostNord och andra postoperatörer1)

1)Genomsnittlig årlig volymtillväxt för "transactional mail", 2007-2010.

Källa: IPC

Brevet har dock alltjämt en viktig funktion som bärare av information och kommer att ha det även i framtiden. PostNords årliga brevvanemätningar visar till exempel att närmare 7 av 10 svenskar föredrar att få räkningar direkt hem i postlådan, framför att få dem digitalt. Närmare 5 av 10 danskar har samma preferenser.

Det kontinuerliga behovet av fysisk distribution i samhälle och näringsliv innebär fortsatta, om än förändrade och i flera fall nya, affärsmöjligheter.

Sverige och Danmark är två av de mest reklamtäta länderna i världen. Institutet IRM uppskattar att reklaminvesteringarna per capita i Sverige och Danmark uppgick till 189 respektive 187 euro, under det första halvåret 2011. Detta placerar Sverige och Danmark i topp i världen när det gäller hur stora resurser som investeras i reklam per invånare. Omsättningen i den svenska reklammarknaden ökade med 4% under 2011. I Danmark växte marknaden med 5% under det första halvåret 2011. (Källa: IRM)

Brevvolymutveckling PostNord

Konkurrens

Kommunikationsmarknaden präglas av intensiv konkurrens mellan olika kommunikationsformer och PostNord konkurrerar med en mängd olika digitala aktörer. Konkurrensen från mer traditionella aktörer utgörs av det statsägda Posten Norge genom Bring Citymail vad gäller brev, och ett antal större och mindre aktörer inom direct marketing i Sverige och Danmark. Strålfors konkurrerar bland annat med finska Itella, danska KMD och brittiska Logica på sina marknader.

Logistikmarknaden

Storlek

Norden är en starkt exportberoende region och större delen av exporten går inom Norden eller till övriga Europa. Att ha en stark regional bas med internationell räckvidd är centralt både för PostNord och koncernens kunder.

PostNord är primärt verksamt på logistikmarknaden i Danmark, Sverige, Norge och Finland och på följande delmarknader:

  • B2B-paket
  • B2C-paket
  • Pall (groupage)
  • Express
  • InNight
  • Tredjepartslogistik
  • Air & Ocean
  • Kurir
  • Styckegods (part loads)

Koncernen har en ledande position inom paket och pallförsändelser, både avseende B2B och B2C,och en stark position inom InNight och kurirtjänster i Norden.

Den totala marknaden för logistiktjänster i Norden uppskattas till ett årligt värde av cirka 700 Mdr SEK. Den del av logistikmarknaden som betjänas av PostNord omsätter omkring 135 Mdr SEK årligen.

Marknadsutveckling

Logistikmarknaden drivs av den globala tillväxten och ökande internationella handeln. Den nordiska logistik-marknaden har hög korrelation med BNP. PostNords bedömning vid tidpunkten för publiceringen av årsredovisningen var att omsättningen på logistikmarknaden i Norden har ökat i nivå med BNP-utvecklingen i regionen under 2011. Koncernen räknar med fortsatt tillväxt på logistikmarknaden i Norden, i nivå med eller över BNP-utvecklingen.

Konkurrens

Kännetecknande för Norden som helhet är låg folktäthet och stora avstånd i flera av länderna. För logistikverksamheten finns därför tydliga stordrifts- och skalfördelar. Trots detta karaktäriseras logistikmarknaden i Norden av låg konsolideringsgrad, intensiv konkurrens och prispress. De främsta konkurrenterna är de globala logistikföretagen DB Schenker, tyska posten genom DHL samt nederländska TNT. Därutöver finns en mängd mindre aktörer med större eller mindre positioner inom olika tjänsteområden. De andra nordiska postföretagen är starka på sina respektive hemmamarknader i Norge och Finland.

PostNord bedömer att logistikmarknaden fortsatt kommer att präglas av hård konkurrens, främst från globala aktörer och andra internationella aktörer med nordiska ambitioner. Detta ställer krav på kostnadseffektivitet och kundfokus för PostNord.

E-handelsmarknaden

Tjänster till e-handeln utgör ett marknadssegment i både kommunikations- och logistikmarknaden. PostNord uppskattar att denna del av e-handelsmarknaden för närvarande växer med minst 10% per år. Utifrån de marknadsundersökningar som PostNord genomför i samarbete med HUI Research och Svensk Distanshandel i Sverige samt Foreningen for Distance- og Internethandel (FDIH) i Danmark, uppskattar PostNord att den nordiska e-handeln med fysiska varor omsatte omkring 100 Mdr SEK under 2011. Tjänster till denna del av e-handelsmarknaden, som har relevans för koncernens verksamhet, bedöms korrespondera mot cirka en fjärdedel av detta värde.

Även C2C-e-handeln, via exempelvis köp- och säljmarknader på internet, är i tillväxt och viktig för koncernen.

Den mobila e-handeln av varor ökar, även om den ökande förekomsten av smartphones ännu inte har inneburit något genombrott för e-handel av varor via mobiler på bred front. Enligt en undersökning från PostNord i november 2011 hade exempelvis 5% av e-handelskonsumenterna i Sverige handlat varor med hjälp av sin mobil under de senaste tre månaderna.

Drivkrafter

Kommunikationsmarknadens utveckling påverkas av bland annat följande faktorer:

  • Digitalisering
    Teknisk utveckling i form av IT-infrastruktur och mobil kommunikation driver ett ökande informationsbehov, förändrar strukturellt konsumtionen av information och media och ökar konkurrensen. Behovet av fysiska meddelanden minskar mot nya normalnivåer.
  • Kundbeteenden
    Mottagaren styr efterfrågan i allt högre grad. Stor efterfrågan på tillgänglighet, enkelhet och hög leveransprecision. Företags behov av att individualisera kommunikation och mottagandesätt ökar.
  • Reglering
    EU:s tredje postdirektiv driver avreglering i Europa. Nationella lagstiftningar och koncessionsvillkor utformas olika i olika länder.
  • Miljökrav
    Efterfrågan från samhälle och kunder för minskad miljöpåverkan från transporter för att bidra till klimatmål.

Logistikmarknadens utveckling påverkas av bland annat följande faktorer:

  • Global tillväxt och tillväxt i global handel
    Generell ekonomisk tillväxt och ökande global handel driver efterfrågan på logistiktjänster.
  • Digitalisering
    Ökande kommunikationsmöjligheter påverkar internationell handel positivt och möjliggör tillväxt i e-handel.
  • Kundbeteenden
    Mottagaren styr efterfrågan i allt högre grad. Ökande efterfrågan på flexibilitet och precision i leveranstider och plats för mottagande, ökande efterfrågan på information om logistikflöden, säkerhet och kostnadseffektivitet sätts i ökat fokus.
  • Internationalisering
    Globaliseringen driver ett ökande behov av komplexa och gränsöverskridande logistiklösningar. Ställer krav på internationell räckvidd och effektiva informationshanteringssystem inom logistik.
  • Regionalisering
    Med ökande internationell handel och öppnare gränser får kapacitet i regioner större betydelse för logistikverksamheter än kapacitet i ett enskilt land.
  • Miljökrav
    Efterfrågan från samhälle och kunder för minskad miljöpåverkan från transporter för att bidra till klimatmål.

Reglering på kommunikationsmarknaden

Postmarknaderna i Sverige och Danmark har liberaliserats men är fortfarande reglerade, dock i olika grad. Sverige har en ny postlag sedan den 1 september 2010. Danmark fick en ny postlag den 1 januari 2011. Båda ländernas postlagstiftning utgår från EU:s tredje postdirektiv, vars syfte är att säkerställa god postservice inom medlemsländerna. Effekten av det tredje postdirektivet är bland annat att de postmarknader inom EU som tidigare var reglerade, har öppnats upp för konkurrens.

Den nya danska postlagen innebär en liberalisering av marknaden samt säkerställande av de samhällsomfattande tjänsterna för Post Danmark A/S. Samtidigt ger lagen förutsättningar för Post Danmark att fortsätta bedriva en affärsmässig verksamhet som leverantör av den samhällsomfattande posttjänsten. Post Danmark har i den nya danska postlagen utsetts att upprätthålla utdelningsplikten i Danmark.

Den svenska postmarknaden liberaliserades redan 1993. Efter EU:s tredje postdirektiv infördes en ny svensk postlag 2010. Den nya postlagen innebär långtgångna regleringar och är inte anpassad till de marknads- och volymförändringar som sker.

Posten AB har utsetts av Post och telestyrelsen (PTS) att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige.

Prissättning för brev

Prissättningen för brev regleras i Sverige i postförordningen och postlagen. Prissättningen av den samhällsomfattande posttjänsten ska vara öppen för insyn, icke-diskriminerande och kostnadsorienterad. Den aktör som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst får inte heller höja priser på 1:a-klassbrev upp till 500 gram, med mer än konsumentprisindex. Priset på frimärkt porto för enstaka 20-gramsbrev ändrades den 1 januari 2009 från 5,50 kronor till 6 kronor. Innan dess hade portopriset för 20-gramsbrev inte ändrats sedan 2003.

I Danmark fastställer Post Danmark priser för brev efter införandet av den nya postlagen. Dock ska priser för inhemska B-brev upp till 50 gram, som sänds som enstaka försändelse, godkännas av Trafikstyrelsen. Som en följd av den nya lagen införde Post Danmark per den 1 april 2011 ett marknadsmässigt och mer differentierat prissystem för olika frankeringsformer. Den nya prisstrukturen skapar ökad korrelation mellan pris och kostnad för de olika frankeringsformerna.

Leveranskvalitet

I både Sverige och Danmark är PostNords kvalitetsnivåer reglerade. Enligt postförordningen i Sverige ska minst 85% av 1:a-klassbreven delas ut inom hela landet påföljande arbetsdag (övernattbefordran). Minst 97% av breven ska delas ut inom tre arbetsdagar.

I Danmark är kvalitetskravet för brev och paket 93% i förhållande till respektive tjänsts leveransvillkor.

Händelser i omvärlden

Liberaliseringen och konkurrensutsättandet av de europeiska postmarknaderna fortgick under 2011, när flertalet av EU:s medlemsstater implementerade det tredje postdirektivet i nationell lagstiftning. Tolkningen av EU-direktivet har dock gjorts på olika sätt i de olika nationella marknaderna. I grunden definieras tjänsterna inom USO (Universal Service Obligation, samhällsomfattande posttjänst) på samma sätt, men villkoren för att utföra tjänsterna skiljer sig åt.

Flera av EU:s medlemsländer har i samband med genom-förandet av EU-direktivet sett över respektive postreglering och utformning av den samhällsomfattande posttjänsten. Översynen har bland annat resulterat i regulatoriska lättnader för postoperatörerna i Danmark, Finland och Storbritannien. Förändringar omfattar bland annat mer flexibel prissättning och minskad omfattning av vad som ska rymmas inom den samhällsomfattande posttjänsten. Förändringarna syftar till att säkerställa långsiktiga och finansiellt hållbara samhällsuppdrag på respektive nationell marknad.

I Storbritannien sker stora förändringar. Där har övervakningen flyttats till myndigheten Ofcom. En ny postlag har införts som innebär att så kallade sändningar (försorterade brev i stora volymer) numera ligger utanför den samhällsomfattande posttjänsten. Ofcom har även föreslagit att Royal Mail ska tillåtas sätta sina egna priser på alla produkter utom enstaka försändelser B-post. Även i Finland lyfts sändningar ut ur den samhällsomfattande posttjänsten.

I Norge har Posten Norge fortfarande monopol på adresserade försändelser upp till 50 gram. Den norska regeringen har deklarerat att den inte avser följa EU:s tredje postdirektiv, vilket kan få till följd att monopol också fortsättningsvis kommer att skydda denna marknad från konkurrens.

Vid sidan av EU:s postdirektiv finns två andra direktiv, vilkas översyn och tillämpning har stor betydelse för postföretagen i Europa. Dels sker nu en översyn av lagstiftningen vad gäller offentlig upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, det så kallade försörjningsdirektivet. Dels har EU:s momsdirektiv stor betydelse för många företag i branschen, då implementeringen av direktivet kan medföra krav på återbetalning av moms.