People by PostNord

Ersin är 100%

Det finns många knep för att motivera människor, men inget motiverar Ersin Özkan som en skärm full av siffror. Det är bevisat med hundra procents säkerhet.

Text: DAN NILSSON foto: CHRISTIAN GUSTAVSSON

Rusningstrafiken på Södermalm i Stockholm var hetsig. Bilar överallt. Fotgängare som gick rakt ut i gatan. Rödljus och enkelriktade gator som kändes som en labyrint.

Ersin Özkan undrade vad han hade gett sig in på när han styrde den stora PostNord-bilen, samtidigt som han höll ett öga på gps:en. Han var 19 år och egentligen utbildad för ett jobb i byggbranschen.

Men när han var klar för dagen ville han göra det igen. Och när han sedan gjort det igen ville han ta fler rutter. Och när han lärt sig alla gator på Södermalm ville han lära sig andra områden. Större områden.

– Efter ett tag kändes det hur enkelt som helst, minns Ersin.

Sju år senare sitter han på ett tyst kontor i Segeltorp, långt bort från den hetsiga trafiken på Stockholms gator. I dag är det mest siffror och statistik i datorn som korsar hans vägar. Och han älskar det lika mycket som rutterna på Södermalm. Särskilt eftersom statistiken visar att kvaliteten för hemleveranser gått från 85 till närmare 100 procent på Segeltorpsterminalen under hans tid som produktionsledare.

– Jag trivs faktiskt bra på kontoret, säger Ersin med ett leende.

Ett lika stort leende har Ersin när han går ut på produktionsgolvet för att prata med någon av sina 75 medarbetare. Där ute lyssnar alla på Ersin, för de vet att han kan allt om deras jobb. Han vet vilka utmaningar de har – varje dag, varje timme. Som på Södermalm.

– Vi strävar alltid efter att förarna ska vara trygga på arbetet. När det funkar bra kan man göra ännu mer. Jag har pushat flera förare till att bli arbetsledare. Det har gått bra för dem.

För Ersin ligger det i blodet att sträva framåt och utvecklas. När han tänker tillbaka minns han ett sådant där samtal som alla föräldrar någon gång har med sina barn, det där om vilket yrke man ska välja i framtiden. ”Välj vad du vill, men inte restaurangbranschen”, sa hans pappa.

Visst hade Ersin sett det med egna ögon, hur hårt hans pappa jobbade under sina 20 år på restaurangerna. Alla dessa sena kvällar och långa helger. Den stimmiga miljön. Stressen.

Även hans farbröder drev restauranger, så det hade inte varit helt otippat om Ersin och hans tvillingbror Eniz hade valt samma väg. Men både Ersin och Eniz lyssnade på sin pappa, vilket ledde till att de så småningom samtidigt kom att göra sin första arbetsdag på PostNord i Segeltorp.

Och det beslutet är Ersin glad för i dag. Särskilt eftersom att han inte är något vidare på att laga mat, om du frågar honom själv. 

– Jag äter hellre det min fru lagar, säger han och nickar när han tänker på maten som doftar hemma i lägenheten i Enskededalen.

Minnena från restauranggolvet sitter fortfarande i. Men framför allt är det något annat han tagit med sig från tidigare generationer; viljan att jobba hårt, utvecklas och komma någonvart. Den drivkraften tog Ersins farmor och farfar från Turkiet ända till Sverige för att jobba på 1970-talet. Samma drivkraft tog Ersins mamma och pappa till Falun, där de satsade på en egen restaurang. Det var också där som tvillingsönerna föddes för 27 år sedan, innan familjen senare flyttade till Jordbro utanför Stockholm, där Ersin och Eniz växte upp.

Det finns något i Turkiet som inte finns hemma i Sverige. Förutom det mest uppenbara; släkten i staden Konya, där familjen har sina rötter och där även Ersins fru har sitt ursprung.

Där finns något som gör Ersin varm om hjärtat.

–  Fenerbahce, säger han.

Ursäkta?

– F-e-n-e-r-b-a-h-c-e, bokstaverar Ersin så tydligt han kan samtidigt som han lutar sig fram över skrivbordet.

Tydligare än så kan det inte bli. Ersin missar aldrig en match med sitt favoritlag Fenerbahce, som ligger i den övre halvan av den turkiska fotbollsligan. Och han följer matchstatistiken som om det gällde gårdagens leveransprecision i Västberga Allé. I allting som går att mäta finns det också något att sträva efter.

Och målet? Att ta sig uppåt på listan förstås. För har man nått hundra procent vill man göra det igen.

– Jag gillar siffror. Det är mycket procenttal i det här jobbet. Gårdagens kvalitet kommer in nu på morgonen och jag följer upp eventuella saknade paket, aviseringar och mycket annat. Jag har morgonmöte med första gänget, kollar av och diskuterar.

För kvalitet är alltid viktigt – vare sig det gäller siffrorna på skärmen i terminalen eller om han köper en leksak till sin son. 2018 låg Segeltorp i botten bland de terminaler i Sverige som drog på sig flest klagomål från kunderna. Men tack vare en rad åtgärder – bland annat ett lyckat pilottest av svenska projektet Swan, som går ut på att motivera medarbetarna genom stärkt ledningsstyre – är sifforna i dag totalt motsatta.

– Det handlar om att vi värderar alla förare lika mycket. Eftersom det är många som vill utvecklas berättar jag gärna om hur jag gjort. Det är knepet. Alla har ett eget ansvar. Det är inte bara att lasta och köra, säger Ersin som följer sina förare digitalt när de är ute på vägarna och under leveranserna. Han sms:ar och kollar om de behöver hjälp, till exempel med att hitta i området.

Hur tror han då själv att medarbetarna uppfattar honom? Som en person som peppar och stöttar? Eller som en petig och kanske till och med jobbig produktionsledare med kontrollbehov?

– Det viktigaste är att de lyssnar på mig. Jag har valt att inte vara som en kompis med dem, för då kan de bli osäkra på om jag talar som en ledare eller en kompis. De ser mig som en ledare, det märker jag.

Lennart Rönnqvist, produktionsledare på Segeltorpsterminalen, anställde Ersin och hans tvillingbror Eniz för åtta år sedan.

– De har utvecklats mycket båda grabbarna. Det var ju inte helt lätt att köra på Södermalm, men det var en bra skola. Jag skulle säga att Ersin har en bra kommunikativ förmåga. Han har också en förmåga att se vad som kommer att dyka upp framöver och letar framtida lösningar.

På eftermiddagen, när bilarna glider in som en blå våg i terminalen, tar Ersin emot förarna för att fråga hur dagen har varit. Viljan att räta upp de tidigare dåliga siffrorna lever kvar och beröm är viktigt. Men det gäller också att ta varje kundsynpunkt på allvar.

– Om vi fått kundsynpunkter, då pratar jag med var och en. Helst ska det vara enskilda samtal, för ingen annan behöver veta. Ibland kan det handla om ett missförstånd mellan förare och kund. Då kommer vi överens om hur vi ska få det att fungera, säger Ersin som i många fall själv ringer upp kunden för att reda ut problemet.

– Hittills har jag inte stött på något omöjligt fall. Det går alltid att komma överens med kunden, säger han.

Ersin medger också att det finns utmaningar i PostNords verksamhet. Till exempel att e-handeln har ökat enormt på kort tid.

– Med över 50 procent varje månad, tillägger han och tittar in i sin datorskärm för att sammanfatta de senaste siffrorna.

Det finns alltid en siffra att plocka fram och Ersin känner till dem alla. Människor och siffror – det är vad hans jobb handlar om. Ersin älskar båda delarna. Men även om han älskar dem finns det alltid saker och ting kvar att göra här i livet. Fler saker att lära sig.

På frågan om han har någon förebild behöver han inte fundera särskilt länge. Han skulle kunna välja någon känd och stor profil ute i det offentliga livet. Kanske en spelare eller tränare i Fenerbahce?

– Mina förebilder är mina chefer. Salih Korkmaz och Philip Wik. Mitt mål är att bli som dem, säger han och tillägger att de har varit med honom under hela hans tid på PostNord.

För det är precis så det fungerar. Man lär sig av dem som kan något. I nästa led är det Ersin som lär ut det han kan och blir en förebild för någon annan. Precis som när han satt i den där bilen på Södermalm och bestämde sig för att lära sig alla rutter, alla gator. Därifrån kan det bara gå åt ett håll, mot hundra procent.

Ersin Özkan
Gör på PostNord:
Produktionsledare på
Segeltorpsterminalen.
Närmaste kollegor:
Lennart Rönnqvist, Eniz Özkan (tvillingbror), Johnny Larsson, Rolf Kjellberg, Patrik Wikström, Ilker Bircan och Yakup Cakmak.

Röster om Ersin 1
”Det är rätt skönt att jobba med sin tvillingbror. Han är någon man kan prata med om allting. Vi bor ju på var sitt håll och är båda gifta, så jobbet gör att vi kan träffas mer. Vi har haft många likadana jobb och faktiskt samma arbetsplatser. På jobbet gör min bror sitt bästa. Även på fritiden är vi rätt lika han och jag. Han är snäll, och rolig dessutom. Man skrattar mycket ihop med honom. Han är ju min tvillingbror.”
Eniz Özkan, arbetsledare på Segeltorpsterminalen i Stockholm

Röster om Ersin 2
”I mina ögon är han helt klart en framtida chef. Jag var med på hans brors bröllop, med 500 pers eller så, och Ersin tog direkt en arrangerande roll som passar honom så bra. Han var en bra rekrytering!”
Lennart Rönnqvist, produktionsledare på Segeltorpsterminalen