Därför har vi kor och grisar i tanken
En Volvo FH500 är en stor och törstig lastbil. Sten Blicher måste ibland fylla 690-literstanken med diesel två gånger i veckan. Han distribuerar paket från den stora paketterminalen i Køge ut till distributionshubbar, depåer, postkontor och Collect Shops över hela Själland i Danmark.
Men sedan september 2020 är det inte vanlig, oljebaserad diesel som Sten tankar. Nej, han tankar med grisar (!). Nä, vi bara skojar. Inte bara med grisar. Med kor också. Det låter kanske hemskt, men det är sant.
Det handlar om ny biodiesel som minskar koldioxid-utsläppen med nästan 90 procent. Den framställs av slakteriavfall – obrukbara rester av döda djur som kor och grisar.
– Varje dag kör jag upp till 400 kilometer och jag känner ingen skillnad i drivkraften. Volvo FH500 är vår största lastbil. Jag gillar den – och den går bra på grön diesel.
Sten Blicher, lastbilsförare i Køge, Danmark
Energin kommer framförallt från djurens fett. Det kallas för andra generationens biodiesel eftersom det produceras av en redan existerande restprodukt. En lastbil som kör på vanlig diesel tillför 1 020 gram koldioxid per körd kilometer. En lastbil som kör på biodiesel tillför bara 144 gram koldioxid – 86 procent mindre.
– Jag är lite stolt över att arbeta på ett ställe som PostNord, där vi prioriterar gröna initiativ. Det är inget jag funderar på varje dag, men vi måste alla tänka på vad vi kan göra för klimatet och för miljön i allmänhet. I min lastbil har jag en fantastisk utsikt över fält och landskap. Man behöver inte vara expert för att se att den biologiska mångfalden är under press.
Det finns inte så många vilda blommor kvar på ängar och i dikesrenar?
– Nej, exakt. Men jag har fått lov av min fru att fräsa upp 400 kvadratmeter av vår fina gräsmatta för att skapa en äng av biologisk mångfald med vilda nordiska blommor. Det krävdes lite övertalning ska jag tillägga, men hon gick med på det. Vi ser fram emot en annorlunda blomsteräng till våren.
Sten har alltid gillat att komma ut i naturen. Särskilt den vilda och orörda. Han har jagat i skogarna i Mittsjälland sedan han var ”en stor pojke”. Under jaktsäsongen kan han vara ute tre gånger i veckan tillsammans med Agger. Inte med den tidigare stjärnan i det danska fotbollslandslaget, Daniel Agger, utan med sin strävhåriga fågelhund.
– Som försvarare i Liverpool liknades Daniel Agger vid en tuff hund som aldrig gav upp förrän hans motståndare var infångad och nedlagd. Precis som när Agger hämtar byten under en jakt.
– Jag älskar det. Det är perfekt när man har suttit en hel dag bakom ratten. Jakt är en trevlig anledning att komma ut i skogen, och får vi med oss ett byte hem är det en bonus. På hösten jagar vi mest fasan och hare.
Det blir ofta att Sten och hans fru Liselotte äter vilt hemma flera gånger i veckan. De har, som Sten säger, ”en stor frys och några hungriga vänner”.
Vad gör ni egentligen med resterna av fasanerna och hararna som inte kan ätas?
– Jag anade att du skulle fråga mig om det. Just nu tror jag att vi kastar det. Men vem vet, en vacker dag kanske fasaner och harar också bidrar till att få ut posten.
Från vänster: Sten Blicher, lastbilsförare i Køge tillsammans med Mathias Fogh Bang, transportkonsult och dataanalytiker.
”Det har startat en positiv kedjereaktion”
2020 började PostNord Danmark att köra på denna nya typ av diesel, som inte är tillverkad av olja utan av restprodukter från slaktade djur. Redan under 2020 har det inneburit att PostNord har minskat koldioxidutsläppen med ytterligare närmare 3 000 ton.
– Det är ganska mycket. Det motsvarar ungefär den mängd koldioxid en lastbil släpper ut om den kör 73 gånger runt jorden vid ekvatorn, säger Mathias Fogh Bang, transportkonsult och dataanalytiker på PostNord i Brøndby.
Det är Mathias som räknar på hur mycket PostNord kan minska koldioxidutsläppen genom olika nya initiativ.
Det är speciellt fettet från de döda djuren som innehåller energin för att producera klimatneutral diesel. Det kallas för andra generationens biodiesel. Detta eftersom den produceras av en redan existerande restprodukt.
Sedan september 2020 har 118 av PostNords stora lastbilar i Danmark körts på Q8:s gröna HVO100-diesel. Men det är långt ifrån första gången som PostNord minskar koldioxidutsläppen. Sedan 2009 har PostNord Danmark minskat koldioxidutsläppen med inte mindre än 67 procent.
Jan Greve är utvecklingschef på Post-Nord i Brøndby. Han sitter i den grupp som ständigt letar nya sätt att bli mer klimatvänliga.
– Vi försöker hela tiden göra det som är mest effektivt. Tekniken och möjligheterna förändras hela tiden, så därför är det inte säkert att vi kör på biodiesel om fem år. Men just nu är det ett bra sätt att minska koldioxidutsläppen. Vi behöver heller inte investera i nya lastbilar, utan bara byta från svart till grön diesel. Rent kemiskt är det inte så stor skillnad.
– PostNords kunder kräver att vi ska vara så gröna som möjligt. Det försöker vi vara, och ställer i våra tursamma krav på alla PostNords underleverantörer. Det är en positiv kedjereaktion som har startat, säger Jan.
Men PostNord har också några tuffa mål framför sig. Den danska regeringen har beslutat att Danmark ska minska de totala koldioxidutsläppen med 70 procent till 2030.
– Och på PostNord vill vi vara helt fossilfria till 2030. För mig är det otroligt tillfredsställande att bidra till det målet.