Remissvar: Krav på arbetsrättsliga villkor vid inköp för bolag med statligt ägande (Ds 2019:25)

I ett remissvar till regeringskansliets promemoria Krav på arbetsrättsliga villkor vid inköp för bolag med statligt ägande (Ds 2019:25) har PostNord idag skickat in sitt remissvar.

PostNord är ett bolag som till 60 % ägs av svenska staten och till 40 % av den danska staten. Som ett statligt ägt företag är det extra viktigt att bolaget agerar på ett sätt som inte ger anledning till klander.

PostNord är tillhandahållare av de samhällsomfattande posttjänsterna i Sverige och i Danmark, vilket vi är ensamma om. I Sverige finns ett trettiotal företag med tillstånd att agera postoperatör, men det är endast PostNord som har ett krav att vara verksamt överallt, oavsett om det finns möjlighet att uppnå kostnadstäckning eller ej. I glesbefolkade områden är vi därför i stort sett ensam postoperatör.

PostNord köper varor och tjänster framförallt inom kategorierna transporter, drivmedel, bemanning och IT. Vårt arbete bygger på ett långsiktigt och hållbart samarbete med våra leverantörer, att vi erbjuder rätt förutsättningar för att följa våra krav och att vi följer upp att kraven efterlevs. Uppföljningen görs med självutvärderingar och platsrevisioner av utvalda leverantörer.

Krav, även med de bästa intentioner, som av olika skäl ställs på PostNord men inte andra marknadsaktörer, riskerar att försämra bolagets konkurrenskraft.

Som framgår av promemorian har riksdagen fastslagit att ”statligt ägda företag ska arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning”.

PostNord har av sina ägare ålagts ett avkastningsmål om 10,5 procent av det operativa kapitalet. PostNord ska vara ett lönsamt företag och nå sina mål. Däremot menar PostNord att det är orimligt att samtidigt som staten anger ett finansiellt mål, tillämpas olika former av regelverk som försvårar för bolaget att kunna uppnå angivna mål.

PostNord finner för övrigt det värt att påpeka att uppdraget redovisades till regeringskansliet redan i juni 2019, för att skickas på remiss först i december samma år, och med sista svarsdatum ungefär sex veckor senare. Det är en anmärkningsvärt kort remisstid, speciellt med tanke på att jul- och nyårsledigheter infinner sig under svarsperioden. Det är inte helt lätt att föreställa sig skäl till varför det skulle behöva ta uppemot ett halvår att sammanställa ett remissmissiv och göra det nödvändiga utskicket.

  • PostNord menar att för upphandlingspliktiga bolag som bedriver verksamhet inom försörjningssektorerna bör tröskelvärdet i LUF tillämpas, vilket från och med 1 januari 2020 uppgår till 4 395 089 SEK. 
  • PostNord menar att för övriga statliga bolag som inte omfattas av upphandlingsplikt bör tröskelvärdet för övriga upphandlande myndigheter tillämpas, vilket från och med 1 januari 2020 uppgår till 2 197 545 SEK. 
  • PostNord menar att vid beräkning om tröskelvärdet har uppnåtts bör detta ske med beaktande av bestämmelserna om beräkning av kontrakt i LOU och LUF. 
  • PostNord menar att bestämmelserna om krav på särskilda arbetsrättsliga villkor endast bör vara tillämpliga på arbeten som utförs av arbetstagare i Sverige och som omfattas av svensk arbetsrätt. Förslaget bör därmed inbegripa ett förtydligande gällande internationella transporter som utförs i enlighet med gällande EU-förordning eller kommande inom Mobility Package.
  • PostNord menar att endast nya upphandlingar ska omfattas av den nya skyldigheten. 

PostNords remissvar i sin helhet finns här.

Senast uppdaterad: 2020-01-17 13:59