Replik i SvD: PostNords prissättning ej aggressiv

I en debattartikel framför företrädare för Citymail, Grafiska Företagen och 21 Grams en rad påståenden om PostNords verksamhet vilka är lika spretiga som missvisande.

En viktig förklaring till att PostNord historiskt har ansetts ha en dominerande ställning på marknaden för brev är att Citymail har valt att begränsa sin verksamhet till områden som är lönsamma, samtidigt som i huvudsak glesbygden överlämnas till PostNord. I Stockholm delar PostNord ut ungefär två brev av tre, medan Citymail tar hand om resten, ofta försorterade sändningar från stora företag och myndigheter, en tjänst som fortfarande normalt uppvisar lönsamhet. Till skillnad från Citymail har inte PostNord denna möjlighet att välja var vi vill etablera oss utan vi måste samla in och dela ut brev fem dagar i veckan året om, till alla hushåll i hela Sverige oavsett om det är lönsamt eller ej. Vi får inte heller något statsstöd för att upprätthålla denna samhällsservice.

Citymail får gärna börja konkurrera på landsbygden

Det finns inga begränsningar, vare sig i lag eller från PostNords sida, som hindrar Citymail från att vara verksam och konkurrera med PostNord i hela Sverige, exempelvis Norrlands inland, om nu Citymail tycker att PostNord är för stora.

PostNord tänjer inte på vårt uppdrag, och våra prislistor är inte aggressiva. Tvärtom, som tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten är vår prissättning öppen, transparent och icke-diskriminerande. Detta är krav som kommer från EU:s postdirektiv och återfinns i svensk reglering och tillsynsmyndigheten PTS granskar fortlöpande vår prissättning. Några motsvarande krav finns inte för Citymail. Tvärtom kan Citymail utgå från PostNords priser och kan då välja att lägga sig något under dessa. Jag överlåter till läsaren att bedöma vem som rimligen använder sig av en ”aggressiv prissättning”.

Granskade av Konkurrensverket

Vidare kritiserar artikelförfattarna den så kallade integrationsrabatten som uppkommer när man som kund köper både tryck och distribution av PostNord och vårt dotterbolag Strålfors. Den här rabatten uppkommer därför att det finns samordningsvinster hos oss när vi har hand om hela kedjan, en vinst som vi delar med kunden. Därmed är rabatten helt legitim, och har dessutom granskats av Konkurrensverket mer än en handfull gånger utan att något som helst ingripande har skett. 

Graverande faktafel om ägartillskott

Slutligen, och det kanske mest graverande faktafelet i debattartikeln, är påståendet om ägartillskottet som PostNord har fått. Det här kapitaltillskottet har tillkommit för att finansiera en väldigt tydligt definierad omstrukturering, nämligen de danska medarbetare som har avtal med treåriga avgångsvederlag. Dessa avtal är en följd av att PostNord i Danmark tidigare var en statlig verksamhet och därför hade speciella avtal, vilket har fördyrat den nödvändiga omställningen i Danmark. Det här ägartillskottet, som har fått godkänt av EU-kommissionen, kommer att endast att användas för denna nödvändiga omställning. Men ägartillskottet är inte tillräckligt, eftersom hela omställningen beräknas kosta ca 3 miljarder kronor, vilket med marginal överstiger det tillskott som ägarna har gett oss. Hade vi inte haft de gamla statliga anställningsavtalen skulle tillskottet inte behövas. Påståendet om att stödet kommer att missgynna konkurrensen är därför gripen ur luften och PostNord har inte fått något stöd som avser den svenska verksamheten.

Tvärtom, kapitaltillskottet gör att PostNord får något bättre förutsättningar att konkurrera på lika villkor i Danmark, men vi kommer fortfarande delvis behöva finansiera de gamla statliga anställningsavtalen på egen hand.

Samhällsuppdragets omfattning behöver diskuteras

Det finns dock en poäng i att börja diskutera omfattningen av samhällsuppdraget. Idag måste PostNord tillhandahålla en mycket kostsam service som inte längre kommer att vara lönsam och som ligger på en nivå som inte ens postmottagarna tycker är nödvändig, enligt en rapport från PTS. Vi måste därför börja fundera på vilken postservice som ska finnas i Sverige, och hur vi vill betala för den. Dagens modell där samhällsuppdraget betalar sig självt fungerar inte längre. En sådan diskussion välkomnar vi.

Thomas Backteman
Kommunikationsdirektör PostNord

Senast uppdaterad: 2019-01-30 14:57