Därför blir det dyrare att skicka brev

Kritiken har under senare år varit hård mot postgången i Sverige. Vi på PostNord har all anledning att vara självkritiska. Den omställning vi gör för att möta de nya konsumentbeteenden som följer av accelererande digitalisering har gått väl fort och periodvis drabbat svenska företag och hushåll.

Ett lågt reglerat pris i kombination med krav på kostnadstäckning har försatt PostNord i ett dilemma där den enda utvägen har varit kraftiga kostnadsnedskärningar, vilket tyvärr har gett störningar i produktionen. Det har naturligtvis aldrig varit vår avsikt att skapa problem för våra mottagare, men när stora komplexa strukturer ändras kan det ske. Våra 20 000 medarbetare arbetar hårt varje dag och natt med att se till att alla 10 miljoner människor i hela Sverige kan få sina brev och paket i tid. Vi sorterar och levererar varje år 142 miljoner paket och fem miljarder brev i hela Norden. Utmaningen är att postregleringen begränsat våra handlingsalternativ för att möta en utveckling där antalet brev i snabb takt blir färre samtidigt som paketen blir fler. Vi välkomnar därför att postregleringen moderniseras så att vi kan anpassa tjänsten till förändrad efterfrågan samtidigt som vi kan minska miljöutsläppen.

Antalet förstaklassbrev har halverats

Antalet förstaklassbrev som skickas med PostNord har mer än halverats sedan år 2000. Varje år minskar denna volym med cirka 7 %. Vår bedömning är att volymminskningen kommer att accelerera ytterligare – till 10–12 % om året. Redan idag utgör frimärkta brev en liten andel av alla fysiska försändelser som fortfarande skickas – knappt 6 % 2016. Resten är myndighets- och företagspost.

E-handeln slår nya rekord

Samtidigt handlar svenska folket mer på internet. Detta blir tydligt inte minst dessa veckor innan jul. PostNord hanterade under den gångna helgen 719 000 paket, vilket är 51 % fler än motsvarande helg efter Black Friday 2016. Det är till dessa nya kundbehov som vi anpassar PostNord. Vi gör inte förändringar för sakens skull.

För att möta högre kostnader och ändrade marknadsförutsättningar kan vi inte som andra företag anpassa priset eftersom pristaket på porto gör att PostNord endast kan höja i takt med inflationen. Samtidigt förväntar sig våra ägare, de svenska och danska staterna, att vi upprätthåller lönsamheten och ger avkastning.

Effektiviseringar gick för snabbt

Återstår att jobba effektivare, vilket det absolut funnits utrymme för. Varje verksamhet kommer dock till en punkt när det inte går att effektivisera mer utan att det får negativ inverkan. Med facit i hand kan vi konstatera att vi hade för bråttom när vi försökte effektivisera för att fortsatt ha handlingsfrihet inför accelererande brevvolymsfall. Och vi beklagar att vi insåg det för sent så att det kom att påverka våra mottagare på ett oacceptabelt sätt.

Vi strävar givetvis efter att problemen ska bli så små som möjligt. Men det är viktigt att ha realistiska förväntningar. Så länge kundernas behov fortsätter att förändras måste PostNord också att göra det.

Vår övertygelse är att vi måste möta detta skeende med proaktivitet och långsiktighet. Precis som vi har gjort vid otaliga samhällsförändringar under vår långa historia.

Redan vid millennieskiftet ersatte vi postkontoren med utlämningsställen i butiker. Det var inte okontroversiellt. Men det var en proaktiv åtgärd som vi visste skulle stärka den långsiktiga effektiviteten och som dessutom har ökat tillgängligheten med 30 %.

Nu tar vi ytterligare ett steg på vår förändringsresa.

Vid årsskiftet träder en ny postförordning i kraft. Det är den reglering som anger hur den samhällsomfattande posttjänsten ska bedrivas, dvs. det ansvar som PostNord har att leverera post även i de landsdelar där andra aktörer inte anser det lönsamt att verka.

En ny tjänst för privatkunder

I realiteten blir den nya tjänsten vi nu kommer erbjuda privatkunder en ny tjänst. En viktig förändring är ett ökat krav på leveransprecision då 95 % av breven ska delas ut senast efter två arbetsdagar, oavsett var i landet breven har postats. Tidigare skulle 85 % delas ut senast nästföljande arbetsdag. Enligt både EU-rätt och svensk postreglering ska portot på den samhällsomfattande posttjänsten vara kostnadsorienterat.

Ett frimärke kommer därför efter årsskiftet att kosta 9 kronor.

Detta väcker säkert frågor. Hur kan vi höja portot efter den kritik som varit? Jag har full respekt för den funderingen, men måste då återigen påminna om varför utmaningarna har uppstått: Alla skickar färre brev. Detta är inte heller bara en svensk utveckling. Runt om i Europa tvingas postoperatörerna att höja portot och det svenska portot kommer även efter den här höjningen att vara förhållandevis lågt. Motsvarande porto i Norge kostar 13 norska kronor och i Finland 1,40 euro.

Färre brev blir dyrare att hantera

När breven blir färre blir varje brev dyrare att hantera. PostNords utmaning är att vi delar ut färre försändelser per hushåll och detta driver upp kostnaderna per försändelse. Brevbärare och chaufförer får lön för sina arbetade timmar, inte per försändelse som de hanterar. Pristaket har helt enkelt gjort att PostNord inte har kunnat ta betalt för vad det egentligen kostar att skicka ett brev.

När vi nu kan justera priset kan vi delvis anpassa oss till förändringarna. Prisjusteringen möjliggör viktiga kvalitetshöjningar, eftersom vi kan satsa på till exempel fler brevbärare, och vikarier. Genom bättre bemanning kan vi ge jämnare kvalitet. Med färre brev som måste fram över en natt så kan vi kraftigt minska andelen post som måste skickas med flyg. Det är en vinst för både miljön och ekonomin.

Pristaket kom till för att alla medborgare skulle ha råd att kommunicera. I dag finns många digitala alternativ och nu skickar kunderna långt färre brev, bland annat eftersom mer tidskritisk information har gått över till digitala kommunikationsvägar. När kunderna väl skickar eller tar emot fysiska brev och paket är det viktigare att de vet att det kommer fram som utlovat viktigare än snabbhet.

Ansvariga politiker har blundat

Detta illustrerar tydligt varför den nya postregleringen på sikt är otillräcklig. Även om det är bra att regeringen äntligen har tagit detta första steg, har ansvariga politiker allt för länge blundat inför digitaliseringens förändringar på vårt område. Analysen kan inte stanna vid att digitaliseringen innebär färre fysiska brev som utan några större förändringar ska delas ut på samma sätt som förut. Det behövs en rejält förnyad postlagstiftning som ger rätt förutsättningar och hänger med i den tekniska utvecklingen framåt.

Med fortsatt fallande brevvolymerna kommer det inom några år att behövas en ny portonivå. Detta ger inte lagstiftningen utrymme för. Inom ett fåtal år behövs därför en ny lagstiftning anpassad till volymminskningen.

Digitaliseringens effekter kommer inte att stanna av. Tvärtom. Samhället fortsätter att förändras. Vi måste anpassa vår verksamhet efter det. Precis som de flesta branscher och företag.

Anders Holm, vd PostNord Sverige

Senast uppdaterad: 2018-02-19 10:26